söndag 23 november 2014

Grått, grått och lite blått

Undrar hur många gånger man hör orden; Oj, vad grått väder vi har, lite trist med november, ljusfattigt, regnigt, klottigt och många blir lite trötta och visst, själv instämmer jag  i kören av höst-mörker-klagan. Men får finna mig snabbt i situationen och utbrista likt den hurtiga damen - det skall vara såhär nu!!



I min gråa värld upptäckte jag denna kaxiga ekorre som brydde sig föga om det var grått eller inte. Han hade ockuperat en gårds-holk och verkar må bra där i sin gråa värld  och tar sig en siesta mellan varven. Kanske  vi borde göra likadant?

Grått har jag även haft inuti min kamera och det är absolut inte det största nöjet att upptäcka. Med fokus vänt mot den blåa himlen och motivet dyker upp precis just då! Den bilden blev säkert en trevlig ögonblicksbild och glad i hågen vänder jag hemåt med kameran för att göra en inspektion av motiven och bild-lyckan. Ja.... då upptäcker  jag  två  små gråa fläckar som vittnar om smuts på sensorn.
Det blöder lite i sinnet med tanke på flertalet bilder med himlen  som bakgrund och avslöjar detta mitt (kanske) slarv.



Nåväl, bilderna på fiskljusen är från våren och naturligtvis  är de beskurna från de fula gråa mitt i fokus!Tyvärr fattas hela vingspannet på bilden nedan, men det beror på fotografen, inte på beskärningen. Oj, så jag väntade på det speciella ögonblicket, att fiskljusen skulle slå klorna i bytet men tyvärr, det uteblev!

Nu har jag en ren kamera och kommer aldrig att byta objektiv  utomhus mera!

Ha en fin vecka!


tisdag 18 november 2014

En vacker...

.... vårmorgon i  maj, dagen håller på att vakna och skribenten är utrustad med kameran och planerar göra denna morgon tillsammans med de vårystra fåglarna som kommit. Vilken härlig morgon, ljuset, färgerna och inte minst alla vår-drillarna som svävar i luften och  runtom på vår jord. Hela naturen sjuder av liv och där mitt i allt detta vackra står jag! Gör mina stundom tafatta ansträngningar att hinna  fånga dessa små ögonblick av vårkänsla, blickarna, spanande ögon och förstås leken. I  andäktig tystnad från min sida, undviker alla hastiga och explosiva rörelser, smyger som en katt på jakt, tyst, tyst....framåt, till sidan, bakom en gren eller kanske ett träd. Men, alla dessa små bevingade vänner har ögon överallt och alltför ofta hinner objektet försvinna in bland videbuskarna och vi får börja om igen med påpassligheten.





Visst blir man lite fångad våren!?


Men, när tiden är mogen och sensommaren har återigen dämpat ner den intensiva grönskan, vårleken är för längesedan slut, sången har tystnat,  men  denna lilla duniga krabat står där orädd och undrar - vilken värld jag har kommit till!?

Nu har vi en helt annan årstid, mörker, grått och tidvis disigt och vi får fånga stunderna på sätt eller annat. Lagom bra årstid också  att lämna in kameran för rengöring, förhoppningsvis försvinner de två små smutsfläckar som irriterat i bild.

Fånga ögonblicken!

fredag 14 november 2014

Flyttfågel

En blick
ett ögonkast

En känsla
ett tillfälle

En förundran
ett vingslag

Du är fenomenal
lilla flyttfågel - tålig och god.

 

Bergfink hona

Måtte du snart starta den långa färden,
för att inte bli kvar i den kalla vinter-världen!


Trevligt veckoslut!

onsdag 12 november 2014

Storvilt på besök

Eftermiddagen blev solig och vacker, oj,  så mycket trevligare med en liten ljusglimt i denna årets gråaste månad. Men... vem är det som hälsar på, jo, storvilt från skogen, återigen är det dags att tanka magen med lite saftigt och frodigt gräs. Fram med kameran och de närgångna besökarna verkar inte bry sig det minsta över mitt fokus-tänk på deras fina mule. Älgkalven börjar bli lite orolig och reagerar med ståpäls, men mamma-älg har varit med förr och låter mig betrakta deras ståtlighet och oräddhet.







Så småningom är det dags att dra iväg och stigen leder precis bakom vårt hus. Med ett litet bröl meddelar  mamma älg, att nu får det räcka  och skogens mäktigaste djur försvann in mellan björkstammarna  och lärkträden.




 Det var dagens "närgångna"  bildserie.

Ha en trevlig kväll !

torsdag 6 november 2014

Färgtoner

Passar på att ta en tur i mina marker så länge några guldgula ljusstrimmor silas mellan träden, det är frostigt, kallt och kylan kniper till i näsan lite grann. Mina steg krasar sönder snöskorpan, den verkar ovanligt hård och kall, gör liksom ett motstånd för varje steg. Grenarna i skogskanten är pudrade av de vita snökristallerna, de redan övermogna röda rönnbären hänger som is-karameller som ingen verkar vilja ha.  Spår av några fyrfotade djur korsar min väg, kanske är det  rådjuren som har vandrat kring för att söka mat under snön. Ja, det blir visst svårare och lite obekvämare en tid framöver med födan för vilda djur.

Plötsligt väcks jag ur mitt natur tänkande, en flock med Tallbitar hänger i rönnen framför mig, men så förargligt, ingen kamera med för att dokumentera, skymningen tilltar alltmer och det blir grått oerhört grått. Vilken vacker fågel egentligen, med höstfärger i fjäderdräkten, den är väldigt orädd och hänger kvar trots att jag stannar upp och betraktar rönnbärskalaset en stund. Bestämmer mig för att vända hemåt  för att  hämta kameran, går med raska steg och ljudet av isskorpan är onödigt raspig. Väl framme igen och vilken tur att dom är kvar, höjer kameran och hinner knappt fokusera och vips... så flög dom sin kos.
En ny dag och nya möjligheter, solen går upp och dagen är min, hoppas jag får en gårdagens upprepning på mötet med Tallbitarna, men ack... det nöjet uteblev, men frisk luft en kall vinterdag, det fick jag på bonuskontot.

Trots att vinterkylan knäpper i knuten är jag verkligen fascinerade av alla färgtonerna genom årstiderna, eller vad sägs om försommarens ljuva grönska som är så intensiv och färgstark...


.... eller den blåa himlen och naturen som sjuder av liv och lust med fåglars aktiviteter. 


Så småningom ändrar färgtonen, fortfarande lite fart och fläkt, men sakta, sakta ruskas de guldgula löven av träden och ...


... solen orkar  snart inte högt över himlen. Morgonljuset i november har mjuk ton och liksom smeker de sista för i år, för att....



...åter bilda den riktiga vinterbilden med isblåa nyanser när årets första snö har bäddat in marken.


Visst har vi en vacker värld, trots att den isblåa nyansen som nästan ger kalla fingrar vid blotta tanken.

Ha det gott !

måndag 3 november 2014

Allt som blev kvar

Redan novembermånad med riktigt grå-väder, enda färgklickarna är faktiskt de röda rönnbären som verkar bli  hängande på kala grenar utan att någon glupskt tar för sig och många  fina "pärlor" som dinglar  kvar  i min gamla vackra apel med fårad stam. Ett träd som är ett trevligt tillhåll för höstens fåglar, vårens sångare och vinterns stannfåglar. Här sitter sparvugglan och spanar,  järpen gungar varsamt  på grenarna för att kalasa på de röda övermogna frukterna, även sparvhöken spanar härifrån, slår till vid fågelbordet och åstadkommer  en viss dramatik.

En Bergfink hona blev kvar när alla andra har flytt våra nordliga breddgrader och  lät sig inte nedslås, spanar in fröna vid fågelmatningen och samlar energi för att fortsätta färden.




Allt som blev kvar efter vår vackra höst håller på förlora sin färg, form och naturen går i vintervila.
Rätt fint med alla våra årstider ändå.

Ha en  bra vecka!

lördag 25 oktober 2014

Törnskata

Passar väl bra att gräva lite i sommar-arkivet, nu när vintern gjort sig påmind med snö och hårda vindar. Vad annat har vi att vänta?  Men ack så skönt med sommarfägringen i bild. Tyvärr, har jag inte alltid  hunnit bjuda på för årstiden  aktuella bilder och får ta det lite i efterhand.

Nåväl, ingen sommar utan häckande fåglar. Törnskatan hade sitt näste i vassen och var lite på sin vakt och honan skymtade i gömslet ( och säkert ungarna). Hanen satt för det mesta i toppen av ett vasstrå och spanade utöver fjärden och sommarlandskapet.  Kan (får) man redan längta till nästa sommar?



Som sig bör får väl paret kanske  några egna dunbollar att ha omsorg om och sommaren har därmed gjort sitt på alla sätt och vis.



Hmm... inte riktigt säker på vem som sitter här på lilla grenen!? Antar att den hör till samma art, men ljuset spelar ett spratt, ungfåglarna är dessutom svåra att särskilja! (fotade på olika platser)


Men hur som helst, sommaren är  en grön-skön-tid!

Må gott!