lördag 28 februari 2015

Siktet inställt på våren!

Snart en ny månad - vårmånaden mars och då kan vi snart ana flyttfågelsträcken, vilken fin tid som väntar oss!
Vad blev det av vintern då? Jo, en grå och ngt dyster tillvaro på alla sätt och vis, inte  riktigt vad jag  hade tänkt och hoppats på, men nu är det som det är och tar sikte på en underbar vår och skall verkligen fånga varje tillfälle med "må bra stunder" i skog och mark.

Senaste sommar spanade jag efter Svarhakedoppingens ungar och fick göra flera turer innan det till slut lyckades. Men ack så vackert med grönskan som speglar i vattnet och tillika väldigt fascinerande hur väl naturen är ordnad med precis rätta färger på fåglarna för att kamoufleras bland  näckrosbladen som ligger över vattenytan.


Svarthakedoppingen i speldräkt på våren

   
  Högsommar och de ljusa hjässfjädrarna har ändrat färg.


Efter mycket letande får jag äntligen syn på två små ungar i tryggt förvar på fågelmammans rygg.



Samtidigt blir det action i luften... huva!

 
Ha det gott!

lördag 14 februari 2015

För varje dag

Nyfallen snö pryder varje gren, det är bländande vackert och rent.  De små liven utanför mitt fönster gör små avtryck på snön i letandet efter frön. Två Koltrastar sitter vaksamt under fågelbrädet och sprätter fram godbitar som ligger där under. Det är roande och  underhållande med stannfåglarnas frenetiska  kamp för födan och överlevnaden. För varje dag som går får vi också lite längre dagar och våren kommer allt närmare.

Kan inte låta bli att erinras av vårens aktivitet och kärlek. Vem smälter inte av den varma blicken  som kanske meddelar: Var god, stör ej!

Ärtsångare


Hoppas alla mina bloggvänner får en fin 
Alla Hjärtans Dag!

måndag 9 februari 2015

Morgontur och problemlösning

Dagen gryr och solen skymtar mellan björkgrenarna. Blir det en fin dag eller bleknar   ljusstrimman bakom den tunna molnslöjan som skymtar? Tar en frisk morgonpromenad i hopp om att fånga stunden, ljuset och dagen på bästa sätt! Ganska snart ser jag ljuset blekna och försvinner bakom träden och molnen, men vad gör det, dagen är ändå min!

När jag väl har kommit en en bit på väg, hör jag ett ljud som får  mig att stanna upp och  lyssna,  visst är det orrarnas läte! På en gång föll "vinterryggsäcken" av, en  ny vår är i antågande! Ja, kanske inte riktigt ännu, men snart!

Trädpiplärka


Längtar.... till den här tiden, blå himmel, sommarbris och fågelsång!

Men  nu ett bekymmer som pågått hela vintern med min vintermatning av fåglarna. Vill så gärna fortsätta och hålla nöjet kvar vid köksfönstret, men, men... hararna har minst sagt invaderat min trädgård och matningar nattetid. Inte bara det att dom äter havre, dom går även lös på träd och t o m taggiga rosenbuskar, men det allra värsta och sämsta är att hararna  lämnar stora mängder av "visitkort" på gårdsplan och lilla vovven har dukat bord ända till trappan med dessa bruna kulor. Nu kan det tyckas vara en bagatell, men vovven blir sjuk i magen  - tyvärr!

Fråga: Har någon ett bra tips på hur man  håller hararna på avstånd från trädgården, för  de är alldeles för många nu!?

Ha det gott!

söndag 25 januari 2015

Gårdskrysset

Gårdskrysset

Spanar och håller utkik i en timmes tid  idag,
bevingade vänner räknas på uppdrag.
Gårdskrysset kartlägger arter och förekomst
men naturligtvis ger det ingen inkomst.

Gulsparvar leder i antal - visst,
men vem sitter där på äppelträdets kvist?
Skarp i blicken och sätter skräck
och alla fåglar små är väck. 

Lite snopet blev det allt,
jag som hoppades på hundrafalt.
Sparvugglans fräcka besök
ledde till att antalet fåglar störtdök.

"Stora faran" gav i alla fall en  prick 
som den på kartan fick,
förutom alla mesar små
som av vistelsen blev förskräckta så.




 Ha en fin vecka!








fredag 23 januari 2015

Sparvuggla

En isande kall vind sveper kring kinden, solen skymtar genom en tunn molnslöja, det är januari och ingen "riktig" vinter ännu. Då när solen kastar sina  långa blåa skuggor över fälten och isvidderna,  då är vintern som bäst. Men... som allt annat här i världen, vi får ta det som det kommer!   Lite förrädiskt med nysnö och isskorpa på vägen, får hålla mig på fötter för att undkomma närkontakt och "landkänning".
Efter en milt sagt trevande början på detta året, får jag äntligen syn på något annat än Gulsparvar som förövrigt gästar i många tiotal varje dag. Sparvugglan sitter och  spanar in sin lunch och räds inte min närhet. Sparvugglan har  stålsatt sig för att komma åt sitt byte och inte störas av fotografen. Svänger sin blick fram och tillbaka i snabba rörelser, lite lustigt att se bakhuvudet som skönjer en vilseledande kontur som påminner om ögonhålor. Vips.. så flög den iväg och antagligen blev en Gulsparv bytet som gömde sig i buskagen lite längre bort.





Veckoslutet skall förhoppningsvis ägnas åt att räkna fåglar och hoppas  på att många arter dyker upp.

Bjuder på ett visdomsord att tänka på, eftersom det sällan går på räls för alla och  envar.


Trevlig helg!

söndag 11 januari 2015

Göktytan

Ett litet vår-minne i bilder. Kommer ni ihåg den späda grönskan som sprängde fram i buskar och snår?  I alla fina lövträd kunde den ljuva färgen fånga alla sinnen med dofter och känslan av vår och förväntan på sommaren var total.  Hela vårens tid då nästan allt formligen vibrerar av spänning i luften, fåglar som söker sin maka och alla förväntningar vi själv bär på inför denna vackraste årstid. Vem av oss har inte planer och förhoppningar för kommande sommar redan?

Nåväl, än är det ett tag till dess och bjuder på ett ögonblick från senaste vår.  Göktytans  (lyssna på länken) jakt  på lagom stor bohåla. Göktytan är  en särskilt högljudd fågel i hackspett-släktet, men mycket väl kamouflerad mot trädstammarna. Numera får jag söka mig lite längre bort för att finna Göktytan. Tidigare häckade den flera år i gårds-holkarna, men av ngn anledning är holkarna  ratade och det är kanske bäst så, ty  fågeln är väldigt morgonpigg och har en minst sagt  ljudlig morgonhälsning.

Det är inte särskilt svårt att upptäcka var den rör sig efter tidigare beskrivning, men dess svårare att få ögonen på den krypande längs barken på trädet eller kurande inuti trädhålan. Jag valde att ockupera mig i ett vackert grönskande buskage och fick formligen mitt klorofyll intag samtidigt av vårens lövsprickning. Tyst och försiktigt väntar jag ut Göktytan som uppenbarligen fanns i närheten.
Plötsligt kommer den (antagligen hanen) och tar en liten spiralformad inspektion kring den gamla alen och där sitter honan i bohålans öppning. Belöningen för väntan!






Efter denna vinterns tunga blötsnö som knäckt många träd, undrar jag faktiskt om trädet står kvar, det hade visserligen inte den bästa konditionen och kanske en dag skall jag vandra iväg och uppdatera mig. Tänk om detta träd som varit Göktytans bo i många år plötsligt är i spillror!

Ha det gott!


tisdag 6 januari 2015

Ljuset vi väntar på

Nytt år och nya möjligheter! Hur blev det gamla året, kanske en och annan förhoppning som uteblev, någon besvikelse eller kanske rentav missnöjd av anledning.
Nåväl, nu börjar vi året med oskrivet blad och håller både sinnet och tanken full av förtröstan och förhoppning om ett fint nytt år, med siktet inställt på natursessioner och iakttagelser i vår oändligt vackra natur. En natur som  skänker kroppen och knoppen lugn och ro, en tystnad som ger harmoni för varje individ i vår annars så hektiska värld. Alla behöver  få stanna upp, lyssna och bara njuta, sittandes på den välbekanta stubben för att invänta någon(t) som väcker  all den drömska tillvaron  för en kort sekund. Kanske för eftertanke, till besinning eller för att ta ut nya koordinater och nya mål i livet. Ja, vad vet jag, men själv bär jag visserligen på några små och kanske inte så oöverstigliga hinder, men skall försöka överbrygga dom!

Men nu först en vit vinter och alla frostnupna grenar och kvarhängande bär och inte minst kinderna som blir rosig  av kylan. Alla iskristallerna som gnistrar i blek vintersol som små oslipade diamanter och varje äng är som ett landskap bestrött med vinterjuveler, men ack så sköra och känsliga för solens varma strålar.


Ljuset, det efterlängtade ljuset som snart ger dagen nya dimensioner, hög blå himmel och långa blånande skuggor - snart är vi där. Tills dess får vi ana årstiden i nedtonad färgskala och bara hoppas att den småningom  kommer hit till vår kalla nord.


Ha en fin fortsatt vecka!