onsdag 7 juli 2010

Livet i holken.

Det sjuder av fågelliv kring knutarna i tidig morgontimma. Trastungarna för ett snattrande ljud, koltrastungarna är också tidigt i farten för att söka föda, sädesärlans ungar likaså. Precis som gamla talesättet säger: Morgonstund har guld i mund.
En vacker morgon när solen håller på att gå upp och kastar sina långa skuggor på björkarnas vita stammar, dagen håller på att gry, då är det som bäst i naturen. Njuter av dessa morgonstunder som är fylld med lugn och ro, med nöjet att betrakta fågellivet utanför mitt fönster som tex när rödhakens ungar trippar så nära och söker föda på den gamla vanliga platsen - fröladan.


Förresten, koltrastungarna är riktigt roliga att betrakta och inte särskilt orädda ännu. Av en tillfällig händelse fick jag beskåda en märklig kvällsdans på avstånd i trädgården, ett flertal koltrastar (ungar) hade samlats i ring och hoppade kring och förde vissa läten, några försökte mata den andra och på så sätt trippade de i kring en god stund. Synd att jag inte hade kameran till hands.

Vi har varit lite strategiska med placeringen av den nya holken för att få betrakta fågellivet på nära håll. Köpte en vackert målad holk i våras och tänkte den kommer aldrig att bli bebodd, men så fel jag hade. Den svartvita flugsnapparen tog den i besittning och jag var nöjd. Enormt trevligt att följa deras aktivitet och hanens långa och trogna väntan på att ungarna kommer till världen. Satt dag ut och dag in i björken och väntade och väntade... så en dag blev det jobb från tidig morgon till sena kväll med matningen av de små liven.
Liten blir stor och de små ungarna blir flygfärdiga, under loppet av en dag räknade jag till sex ungar som flög ur boet med ett par timmars mellanrum och precis likt blåmesen, skulle ungarna ut ur boet med små lockbeten. Jag fick sitta på altan och betrakta det hela, hur trevligt som helst!






Den sjunde fågeln flög följande morgon, hade de sämsta flygegenskaperna, kom inte så långt i första flygningen, fågelmamman kom troget med en matbit tills han var redo att flyga in i björkskogen.



Intill den nya holken bor Göktytan och nu väntar jag på att ungarna skall trilla ur boet alldeles snart.



Förutom att betrakta fågellivet i holkarna har vi njutit av det underbara vädret, solen, värmen och vår vackra värd runtom oss.




Förhoppningsvis blir det en hel dag med solglitter och ett blått hav i morgon.



Ha det gott mina vänner!

PS Tyvärr, blir det långt mellan inläggen, men naturen bjuder på sin bästa sida och då behöver vi fånga stunderna!

7 kommentarer:

mimmi sa...

Men herre jisses .. vilka bilder du har här idag :)
så söta och så vackra och så otroligt gulliga .. så underbara att titta på :)
Min kamera lät när man satte på den och stängde av den .. och det är bara objektivet som orsaker det.. så det blev ett nytt objektiv och det var ju som tur var inte lika dyrt som en ny kamera .. har du kollat upp så det inte är objektivet som gör att det låter så?
Är det ett sigma objektiv du har? För det är Sigmas ojektiv som har det plast drev som skall driva det kugghjul som gör att objektivet åker fram och tillbaka. Det är bara sigma som har de plasthjul ..de andra har det i metal
Nu köpte jag ett Tamron 70/300 istället för det Sigma som gick sönder.Tamron har jag haft förut och jag vet att de håller i alla fall :) hoppas du får en jätte fin dag morgon :)
kram

Stubbetufsa sa...

Hei, Bea!
Du har flotte bilder av fuglelivet hos deg i dag!
Men det aller fineste bildet (syns jeg) er det siste av bølgene og havet! Nydelig!
Du er god på fine motiver!

Ölandsvindar sa...

Vilka fina fågelbilder du bjuder oss på. Jag skulle önska att jag hade plats för fler holkar i trädgården men här växer det mest enbuskar och annat smått i den torra sanden.
Kerstin

Halina sa...

Intressant läsning och härliga bilder :))
Mvh Halina

Mammasblommor sa...

Underbart vackra fågelbilder! Den sista bilden med vattnet och svallvågorna från båten är fantastiskt ljuvlig! Du är duktig med kameran!
Kram!

Hanna sa...

Fina bilder.
kram
Hanna

Mian sa...

Kanonbra flugsnapparbilder!
Kul att kunna följa fåglarna på så nära håll.