tisdag 23 juli 2013

Utrustad

En helt vanlig sommarmorgon, solen skiner, vinden är precis lagom med små vindpustar som håller myggen lite på avstånd. Det är vackert med blommande dikesrenar och fjärden som  är täckt med näckrosblad vars blommor som snart har gjort sitt för i år. Försommarblomningen  övergår så småningom  i fröställningar och visst är det otroligt hur vår vackra värld är utrustad med allt vad de små bevingade vännerna behöver för att växa till och börja livet på egna vingar.

I fjärden får de unga änderna bråttom att ta sig bort från "faran" som går längs vägen och avslutar hastigt sitt morgonmål som hämtas från botten av den snart igenvuxna fjärden  som fortfarande fungerar som barnkammare och ger ett nödvändigt skydd från faror i den täta vass-vegetationen.

Viker av till "min" utsiktspost och nu blir det lite bråttom, uppe i det blå ser jag två Fiskgjusar och äntligen  -- utbrister min tanke! Med långa kliv och full fart framåt, ty fåglarna cirklar närmare mig i jakten på ev fisk från fjärden. Men.... i sista sekunden gör jag ett tvärstopp och får lov att låta motivet på himlen  förbli på näthinnan och fåglarna drar iväg allt längre ut mot väster.

På marken låg en stor ringlande huggorm och solade, på den stig där jag så många gånger förr har satt min fot, men tyvärr, denna gång var jag inte utrustad med gummistövlar  och valde att inte utmana faran som ringlade sig in i det högvuxna gräset intill.

Våra Grå flugsnappare har haft lyckan att få sina ungar flygfärdiga och varit utrustade med långt tålamod, dels att tvingas överge sitt första bo i takrännan, sen att vaka uthålligt över sina små nykläckta dunbollar vars nya bosättning  blev i vedtraven.Nu återstår livet utanför trånga boet och att stilla den tillsynes glupska aptit och tror att fågelmamman är utrustad med  en otrolig uthållighet.

Men vilken lycka att omgivningen är som ett dukat bord för småfåglarna

och att mamma  har stor  omsorg,

trots att det varit lite törnigt ibland

kan fågelmamman ändå vara nöjd med tillväxten och

se att lilla livet klarar sig snart på egenhand och förstås...

vänta bara tills mina stjärtfjädrar växt till sig lite grann! Då... är jag utrustad och  tänker fånga min mat själv!

Ha en fin dag!

10 kommentarer:

tobias sa...

Härligt inlägg om de små liven, Huggormen fascinerar mej men tyvärr har jag inte sett nån än i år.

Åsa sa...

Åh sötaste!!!

Vilken tur att du inte trampade på ormen! Jag har inte sett någon orm i år, hoppas jag slipper det :)

Nette Cecilia sa...

Det är mycket matande av ungar nu ,huggorm har vi inte sett i år ännu ,hoppas stormen ger med sig nu ,kram nette

Mina fotostunder sa...

Oj fy för huggormar, tur att du såg den. Härligt med fågelliv och alla ungar som nu börjar utforska världen.
Ha det gott!

Karin Fransson sa...

Bedårande bilder på mamman med sin unge!
Kram

Klas sa...

Som du skriver. Ingen brist på fågelmat på just den plantan i alla fall! Fin bild på matningsproceduren och hoppas gjusarna snart ger sig lite bättre till känna.
/ Deerhunter

Lindsjö taxar sa...

Så söta...huggorm är inget för mig, har ormfobi o springer så fort jag ser något som ringlar

ZielonaMila sa...

Great post, beautiful images:) Greetings

Monica Ståhlberg sa...

Vi har grå flugsnappare i bastuknuten på villan. Ungarna kläcktes i onsdags så få se om de hinner växa till sig. Fågelmamman matar dag som natt nu.

Fjällripan sa...

Å vilka fina bilder!! :)