söndag 15 november 2015

Med eller inte alltid med

Småregn och grått promenad väder, men frisk luft och känslan av närhet till naturen är alltid densamma. Den ger en  oförklarlig positiv energi och kom-igång-lust för dagen. Nåväl, klottigt värre och jag trodde definitivt inte att några intressanta ögonblick  skulle passera mig idag, men där fick jag  och min tvivel. En flock Kungsfåglar kantade min väg, ivrigt letande efter småkryp som kunde ge deras energi för dagen. Talgoxar fanns det gott om, det flaxade överallt, ett litet svagt visselljud fick mig att spetsa öronen lite mera än vanligt. Jo, det var ett par Trädkrypare, snabbt och effektivt rör de sig i en cirkel kring trädets stam och i samma veva är dom utom synhåll. Några gräsänder dröjer kvar i fjärden och likaså svanarna, trevligt så länge det varar, nu är det snart tid för vinter och snö.

Under min morgonpromenad gick jag i mina egna tankar och funderade - med eller inte alltid med. Ja, det är frågan? Alltså kameran, det kan faktiskt också upplevas befriande  precis som idag, att vädret inte lockar ens att hänga med kameran ute när småregnet faller och jag kan fånga de små upplevelserna  på ett annat sätt. Men... det finns de tillfällen när  känslan river i en och motivet sitter på en gammal torr gran   i solnedgångens sken och en fantastiskt vacker silhuett av en uggla (med tofsar) sitter och tronar över kalhygget i jakten på ngt byte och kameran var hemma i gott förvar. Då fick jag nöja mig med den vackraste höstbild jag någonsin sett, men dock bara på näthinnan och kameran inte med. Nåväl, jag överlever!

I denna gråmulna och regniga dag plockar jag ur arkivet lite ljus och färg och ögonblick.

Gulärlan som jag såg för första gången i våras.


Rosenfinken /hane har jag en speciell känsla för med sitt vackra läte ....


..och honan som oftast är lite mera dold och inte lika högljudd.


Åhh..ljuva årstid med grönska och fågelsång....längtar och så var det det där - med eller inte alltid  med? 

En fin höstvecka till alla!

6 kommentarer:

Fjällripan sa...

Ja jag tycker också att det är skönt att lämna kameran hemma ibland. Men visst känns det lite surt när man får se något speciellt...men man får glädja sej åt upplevelsen ändå :) Toppen fina bilder på fåglarna!

Lotta sa...

Även jag lämnar numera kameran hemma ibland, men då använder jag mobilen istället om något trevligt dyker upp, har hittat en app där man kan göra fina collage av mobilbilder. Njuter av dina vackra fåglar, gulärlan är en av mina favoriter.... Längtar efter några minusgrader för att slippa få in en skitig hund varje gång vi varit ute :-( Önskar dig en fin vecka med lite höstsol! Kram Lotta

Klas sa...

Ehhh, för mig är frågan helt den omvända : Pallar jag vara utan kamera? Jag skulle bara gruva mig för att råka ut för ett möte som det du berättar med ugglan och skulle inte kunna koncentrera mig på något annat...
/ Deerhunter

Maja sa...

Fina sommar bilder som lyser opp november gråa dagar... Vill ha lite kyla nu och vitt på marken!
Kram Maja

Ölandsvindar sa...

Fina, fina bilder! Rosenfinken blir man alltid glad av. Jag känner igen det där med kamera - inte kamera. Det är ungefär som med ett paraply. Släpar man med det blir det inget regn men bestämmer man sig för att lämna det hemma kommer det alltid någon störtskur. Här har vi inte ens haft frost ännu, så när än vintern bestämmer sig för att komma blir den nog ganska kort. I andra halvan av februari brukar lärka,tofsvipa och gäss börja dyka upp här så det dröjer inte länge!
Kram /Kerstin

ANITA sa...

Så fint du skriver!Ja jeg er enig!noen ganger må man simelthen bare gå tur uten kamera..(Og det er just da de virkelige store hendelsene skjer har jeg og erfart..Men slik er det bare:)

Jeg falt pladask for den skjønne vakre Rosen finken!!Det er helt utroligt hannene er såå mye penere enn hunn fuglene!

Flott innlegg Bea:))))